Välgörenhet

Jag har funderat ut och in på vad jag skall skriva om... och jag kom till den slutsatsen att jag vill dela med mig av ett av mina hobbyn.

 
För ett antal år sedan började min man samla på sig en massa Tunturi mopeder och moped delar. Först var det bara något som han insåg intressant, men efter en tid blev det en hobby. Han höll på och meckade med dom all sin fritid, ibland kanske lite för mycket till och med. Men det bar frukt: gamla hemska rostiga mopeder blev skinande fina, ja dom blev precis som nya.
 
Hobbyn blev så småningom mycket mera. Han gick med i en moped organisation: AMA ry (Auranmaan mopedi-ja ajoneuvoharrastajat ry). Först var det ganska långt som en vanlig klubb, de samlades regelbundet och hade olika utflykter tillsammans. Så småningom utvidgades verksamheten enormt.
 
Tunturi som tillverkat en hel del mopeder och cyklar hade en tjänst som man kunde ringa till och kolla upp sin årsmodell på mopeden. Det fanns gamla mappar fulla med häften som hade information om alla mopeder som kommit ut ur fabriken.
 
2007 beslöt de på Tunturi att inte längre tänkte hålla på med denna tjänst. Min man som från och till jobbat på Tunturi fick nys om detta. Dessa mappar gavs över till AMA ry som nu har hand om det hela. Vi utarbetade ett intyg både på finska och svenska som man kan beställa, där årsmodellen kommer fram och som dom flesta besiktningskontoren kräver för att få en moped registrerad. Det är närmast min man och jag som gör dessa intyg om kvällarna. Det handlar om mera än 1000 per år, så man vet nog vad man gör om kvällarna. Allt detta gör vi på frivillig basis. Jag har själv också hört till AMA ry redan flera år.
 

AMA ry ordnar också mycket annat nuförtiden och vi är ganska många frivilliga som ställer upp och hjälper så gott det går.

 

Det beslöts tillsammans med Tunturi att det tas en liten avgift för årsmodellintygen och pengarna som kommer in går helt och hållet till välgörenhet. Vi har t.ex fört leksaker för flera tusen euro och förra året förde vi över 20 tv:n till barnavdelningarna på tyks. Lastenklinikan kummit har frågat om AMA hellre skulle ge pengar till dom och dom skulle föra vidare, men vi tycker att sakerna kommer iaf fram om man själv för dom och ingen tar något imellan.

 AMA ry hjälper också fattiga organisationer på olika sätt; en ensamstående föräldrars förening ansökte om hjälp till en resa, olika ungdomsfotbollslag har ansökt pengar till spelkläder och spelresor osv.

 
Då organisationen startade var det första AMA var med på var Kaunialas krigsveteransjukhusets insamling. Det är en jätte stor satsning var det är flera hundra mopeder med och kör inne i Helsingfors och ut till Kauniala där det hela slutar utanför sjukhuset. Det har varje år varit flera kändisar med och köra också.

 Nuförtiden satsas det mest på barn och ungdomar vilket vi tyckt har varit jätte viktigt.

Jag tycker det är viktigt att kunna ge och se glädjen som det framkallar!

 

Annika Niemelä

Ungdomsarbetsledare